Miljardstöd till forskning om drönare | Göteborgs Fria
  • Den senaste versionen av den israeliska drönaren Heron visas upp på en flygmässa i Singapore den 12 februari. Förra året gick Israel om USA som världens ledande exportör av drönare, enligt konsultfirman Frost & Sullivan.
Fria Tidningen

Miljardstöd till forskning om drönare

Samtidigt som USA får växande kritik för sin krigföring med hjälp av drönare satsar EU hundratals miljoner på forskning om obemannade farkoster. Mycket av pengarna går till militärindustrin – för att utveckla verktyg som bland annat ska användas för övervakning och gränskontroll.

Det är organisationen Statewatch som i en färsk 80-sidig rapport kartlagt den Europeiska unionens politiska och ekonomiska stöd till utvecklingen av drönare. Hundratals miljoner av europeiska skattebetalares pengar har kanaliserats till ett program som enligt rapportförfattarna till stora delar utformats av industrin – ”i stort sett utan offentlig debatt.” Det är först det senaste året som EU:s drönarprogram blivit omdiskuterat, bland annat i Europaparlamentet, trots att unionen gett stöd till drönarforskning åtminstone sedan 2004.

– EU:s framväxande drönarprogram har uppstått efter år av framgångsrik lobbying av försvars- och säkerhetsföretag, och politiken har i stora drag utformats av de företag som har mest att vinna på den, säger Chris Jones, en av rapportens författare.

Utöver de 190 miljoner euro som kanaliserats via Europeiska försvarsmyndigheten, EDA, så har 315 miljoner euro av EU:s civila forskningsbudget gått till civila drönar-relaterade projekt, enligt rapporten. Men all drönarteknologi kan så klart ha båda civila och militära användningsområden – och huvudsyftet bakom EU:s stöd tycks enligt rapportförfattarna vara att stödja den europeiska militärindustrins försök att slå sig in på den globala marknaden för militära drönare, som idag domineras av USA och Israel.

Allt tyder också på att EU:s stöd till utveckling av drönare kommer att fortsätta öka dramatiskt de kommande åren, enligt rapportförfattarna.

I EU:s nya forskningsprogram för åren 2014-2020 har anslaget till säkerhetsrelaterad forskning nästan tredubblats, till 3,8 miljarder euro jämfört med 1,4 miljarder för de föregående sju åren. Medan tidigare forskningsprogram haft som mål att främja ett ”kunskapsbaserat samhälle” ska det nya programmet också prioritera forskning och utveckling som stödjer den europeiska industrins konkurrenskraft.

– Det är lätt att se varför folk är så intresserade av drönare. Det finns många positiva saker som de skulle kunna användas för. Men det finns också en tydlig färdriktning mot att utveckla drönare för högteknologisk krigföring och massövervakning av befolkningar, säger Ben Hayes, en av rapportens författare.

Gränsövervakning lyfts ofta fram som ett centralt användningsområde för europeiska drönare. Ändamålet beskrivs ofta i humanitära ordalag – till exempel att rädda liv genom att tidigare upptäcka överfulla flyktingbåtar på Medelhavet. Men Statewatch påpekar att sådant tal klingar ihålligt med tanke på att EU ännu inte tagit fram någon gemensam handlingsplan för räddningsoperationer för nödställda.

­– Mot den bakgrunden är det inte förvånande att kritiker av medlemsstaternas allt mer repressiva gränskontroller ser användningen av drönare mot migranter som en symbol för Europas omänsklighet, skriver rapportförfattarna.

Fakta: 

Sedan 2004 har CIA genomfört över 400 angrepp med drönare i Pakistan. Det exakta antalet dödsoffer är inte känt, men enligt London Bureau of
investigative journalism dödades mellan 416 och 951 civila mellan 2004 och 2013, varav 168-200 barn.

Den globala marknaden för drönare väntas växa snabbt de kommande åren. Förra året budgeterade USA:s försvarsdepartement 3,8 miljarder dollar för inköp av drönare, enligt nyhetssajten Marketplace. Samtidigt visar allt fler länder ett intresse för den nya teknologin.

Sverige medverkar i utvecklingen av drönare genom det europeiska prestigeprojektet Neuron, som drivs av bland annat SAAB och franska Dassault, samt genom flera forskningsprojekt med stöd av EU.

Rekommenderade artiklar

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

Belägrat Nato firar 60

Tiotusentals väntas protestera mot Natos ”krigspolitik” när alliansens medlemsländer samlas i Baden Baden och Strasbourg i helgen. Den massiva säkerhetsinsatsen kring mötet väcker kritik, med anklagelser om skrämseltaktik och inskränkningar av demonstrationsfriheten.

Fria.Nu

FN-ekonomer uppmanar till att ge fattiga länder större inflytande

Fattiga länder riskerar att drabbas extra hårt när den globala ekonomin störtdyker och miljontals arbetare förlorar sin försörjning världen över. Därför bör de också ges större inflytande över hur svaret på krisen ska se ut, menar en internationell panel av ekonomer utsedd av FN.

Fria.Nu

Politiska motiv bakom givarkonferens för Gaza

Endast en liten del av det bistånd som utlovades under veckans givarkonferens för Gaza kommer att gå till återuppbyggnad efter de israeliska bombningarna. Samtidigt varnar människorättsgrupper för att Israels blockad innebär att pengarna har liten chans att göra någon nytta.

Fria.Nu

Världsbanksprojekt vid Nilen förödande för småbönder

Ett bevattningsprojekt som hotar försörjningen för tusentals egyptiska småbönder har lett till förnyad kritik mot Världsbankens roll i Mellanöstern och Nordafrika. På senare år har bankens utlåning till regionen ökat kraftigt – och med varje lån följer krav på kontroversiella ekonomiska reformer.

Fria.Nu

© 2019 Göteborgs Fria