Politiskt styre avgör synen på friskolor | Göteborgs Fria
Elin Schwartz

Fördjupning


Elin Schwartz
  • Antal godkända ansökningar till att starta friskolor i Stockholm, Göteborg respektive Malmö 2009–2013.
    Antal godkända ansökningar till att starta friskolor i Stockholm, Göteborg respektive Malmö 2009–2013.
Göteborgs Fria

Politiskt styre avgör synen på friskolor

Om kommunerna får bestämma över etablering av friskolor skulle rödgröna Göteborg och Malmö säga nej till de flesta, medan borgerliga Stockholm i stort sett skulle säga ja till samtliga. Det visar Frias granskning.

Makten över friskolors etablering ligger hos Skolinspektionen, men eftersom kommunerna varje år ger sin åsikt i ett yttrande kan vi skapa en bild av hur det skulle se ut om kommunerna bestämde.

FRIA:s granskning av Stockholms, Malmös och Göteborgs yttranden mellan 2009 och 2013 visar stora skillnader. De rödgröna kommunerna Göteborg och Malmö har sagt nej till de flesta skolorna, medan Alliansstyrda Stockholm sagt ja till i stort sett alla.

– Historiskt sett har det varit en markant klar linje där de kommuner som har blå majoritet har tillstyrkt ansökningar och de röda har avstyrkt, kommenterar Andreas Spång, chef för Skolinspektionens tillståndsenhet.

Hur resonerar de olika kommunerna? Vi börjar med att ge oss av till Malmö.

Malmö vill bestämma

Malmö är den storstadskommun som, enligt Friskolornas riksförbund, går längst i kampen mot friskolor. De senaste fem åren har Malmö endast sagt ja till fem av 107 ansökningar. Skolkommunalrådet Anders Rubin (S) säger att Malmös styre varit emot friskolereformen sedan start.

– Reformen är ett gigantiskt försök som slagit snett. Valfriheten har ökat men utnyttjas bara av dem som hade det bra från början.

Friskolornas riksförbund har riktat skarp kritik mot hur politikerna i Malmö tagit makten i egna händer genom att utnyttja det kommunala planmonopolet – att kommunen måste godkänna grundskolors lokaler – för att stoppa friskolor. Men Anders Rubin tycker att det är en bra metod.

Alla avslagen till trots vill han hellre se ett kommunalt veto, än att friskolereformen slopas.

– Jag tror inte att det är ett alternativ. Däremot är det inte rimligt att det går att etablera sig mot kommunernas vilja. Kommunen har samhällsansvar och ansvar för de negativa konsekvenserna av skolsegregation och överetablering. Det är också kommunens pengar, säger Anders Rubin.

Nej till vinst i Göteborg

Vi åker vidare till Göteborg. Här har man de senaste fem åren sagt ja till 21 procent av friskolorna som vill starta grundskolor och 14,5 procent av dem som vill starta gymnasieskolor. De flesta får nej med hänvisning till överetablering.

– Samtidigt som vi har en av de största minskningarna av elevkullar har vi en explosion av fristående verksamheter. Vi måste ta ansvar i kommunen och säga stopp, säger Robert Hammarstrand (S), gymnasieskolekommunalråd.

Det har kostat kommunen närmare 130 miljoner kronor de senaste fem åren att elevpengen minskar samtidigt som kommunen måste ha beredskap i form av lokaler och personal för att ta emot elever från exempelvis friskolor som går i konkurs, enligt Hammarstrand.

I Göteborg har de rödgröna gemensamt tagit ställning mot vinstutdelning. Förra året fick samtliga fristående grundskolor nej med eftersom alla var aktiebolag, där flera betalar ut vinst. Att inte alla skattemedel används till eleverna påverkar pedagogiken negativt, anser de rödgröna.

Oppositionen har kritiserat besluten och istället föreslagit att de flesta ansökningarna ska godkännas.

– Det är en väldigt tydlig politisk vattendelare, säger Hammarstrand. Skulle väljarna vilja ha fler friskolor då får de rösta den andra sidan.

Men S i Göteborg vill inte att kommunen får veto, utan endast ”avgörande inflytande”.

Stockholm säger ja till alla

Vidare till Stockholm. Enligt Skolinspektionen börjar tendensen att blå kommuner röstar för de flesta friskolor mattas av, bland annat på grund av överetablering. Men trots att var tredje svensk friskola ligger i Stockholm anser inte de styrande politikerna att marknaden är mättad.

De senaste fem åren har de i stort sett sagt ja till alla 290 ansökningar, med ett fåtal invändningar på grund av återkallat tillstånd och liknande.

– Friskolorna har bidragit till att öka mångfalden, valfriheten och förnyelsen av den svenska skolan, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Till skillnad från Malmö och Göteborg har Stockholm inte sagt ja eller nej till varje ansökan utan svarat samtliga ansökningar ihop, med formuleringar om att ansökningarna inte ”medför långtgående negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser”. Att de styrande politikerna inte brukar ta ställning till varje skola beror på att utbildningsförvaltningen är bättre lämpad att ta beslut, enligt Edholm.

– Bedömningen ska göras av experter, inte politiker.

Men om kommunen bestämde, hur stor andel hade fått godkänt då?

– De allra flesta, svarar Lotta Edholm.

Utbildningsförvaltningen varnar dock för att det finns en risk att kommunala skolor i ytterområden måste avvecklas, men enligt Edholm är det inget problem om kommunala skolor konkurreras ut.

– För mig är inte det viktigaste vem som driver en skola – kommunen eller en fristående aktör – det viktigaste är skolans kvalitet.

Göteborg närmast Skolinspektionen

Om Skolinspektionens beslut är ett rättesnöre, vilken kommun ligger då närmast? Svaret: ingen av kommunerna gör särskilt liknande beslut som Skolinspektionen. Men räknat på hur stor andel av ansökningarna som får godkänt kommer Göteborg närmast, följt av Malmö och sist Stockholm.

Något som de tre kommunpolitikerna är överens om är att om makten att besluta om friskolor flyttas till kommunerna kommer styrets politiska färg att påverka antalet friskolor.

Fakta: 

Det vill riksdagspartierna

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill införa ett kommunalt veto, att kommunerna får bestämma över etablering av friskolor.

Socialdemokraterna vill ha ett dubbelt system där både kommuner och Skolinspektionen bestämmer.

Allianspartierna och Miljöpartiet vill inte ha ett kommunalt veto.

Friskolekommittén (som alla riksdagspartier utom V och SD står bakom) föreslår att Skolinspektionen fortsätter bestämma, men att dialogen mellan friskolor och kommuner utökas genom att samråd införs.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Göteborgs Fria