Skolans framtid avgörs i valet | Göteborgs Fria
Elin Schwartz

Fördjupning


Elin Schwartz
  • 2007, Älvsjö. Att gå på gymnasiemässa inför gymnasievalet är nu ett självklart inslag för elever i storstäderna.
Göteborgs Fria

Skolans framtid avgörs i valet

Sjunkande Pisa-resultat, minskad likvärdighet och skolbolag som går i konkurs är några av årets stora skolnyheter. 20 år efter valfrihetsreformerna står svensk skola i ett vägskäl. Fria granskar hur kommunernas politiska färg påverkar inställningen till friskolor och hur det fria skolvalet blivit ett storstadsfenomen. Vi tar också pulsen på fyra viktiga frågor inför valet 2014: valfriheten, vinsterna, likvärdigheten och vem som ska styra skolan.

En valfrihetsrevolution i välfärdspolitiken” sa den nya statsministern Carl Bildt (M) vid installationen den 4 oktober 1991. Två stora skolreformer var på väg: det fria skolvalet och friskolereformen.

I samma veva kommunaliserades skolan, efter beslut av tidigare S-regeringen.

Friskolor var vid tidpunkten ett marginellt fenomen och Sverige och världen var något helt annat än år 2013. Kalla kriget var precis slut och Sverige började ta stapplande steg bort från en lång socialdemokratisk tradition. 20 år senare börjar borgerligt styre bli mer regel än undantag och var sjätte elev i Sverige går i en friskola.

Trots att valfrihetssystemet nu är väletablerat fortsätter det vara en stridsfråga.

Men något som verkat osannolikt inträffade tidigare i år: en blocköverskridande överenskommelse om friskolornas framtid.

Friskolekommittén – bestående av politiker från alla riksdagspartier utom V och SD – presenterade förslagen i utredningen Friskolorna i samhället den 20 augusti. Kommittéordförande Lars Leijonborg (FP) kallar det för ”omfattande regleringsförslag”. Vad är det som kommittén och partierna vill med skolan?

Likvärdigheten minskar

Vi börjar med att öppna lagboken.

Kapitel 1, åttonde paragrafen: ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet.”

Vi återvänder till verkligheten.

Den 2 maj 2013 vänder sig Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till regeringen. Likvärdigheten i skolan brister. Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat ökar dramatiskt.

– Den försämrade likvärdigheten innebär att alla barn inte får de livschanser som skolan ska ge, säger Anna Ekström i ett uttalande.

I teorin kan alla elever välja bort skolor med dåliga resultat. I verkligheten är det inte så enkelt. Föräldrar och elever har för lite information, tillgängligheten för elever med funktionsnedsättningar brister och olika samhällsgrupper väljer olika skolor.

– Det finns en tydlig sortering, säger Jenny Kallstenius, undervisningsråd på Skolverket. Det finns en socioekonomisk segregation, men också migrationsbakgrund kan vara en grund för segregation. Det finns även en mer dold segregation som handlar om elevers studiemotivation och om föräldraengagemang. Studiemotiverade elever koncentreras på vissa skolor.

Men är det skolvalet som segregerar?

Enligt forskare från Uppsala universitet är det istället boendesegregationen som är roten till problemet. Det mest kända alternativet till fritt skolval är närhetsprincipen, att elever placeras på skolan närmast hemmet. Risken är då att välbemedlade familjer flyttar för att bo nära vissa skolor. Men forskarna vid Stockholms universitet pekar istället på motsatsen; att skolsegregationen är roten till problemet, och att framför allt elever och föräldrar från priviligierade grupper använder skolvalet.

På Skolverket vet man inte vad som är hönan och ägget.

– Segregationen ökar genom valfrihet. Samtidigt kan skolvalet vara ett sätt att kringgå negativa konsekvenser av boendesegregationen. Det finns många nyanser av grått i det här, säger Jenny Kallstenius.

Pisa-skandalen

Det är en allvarlig utbildningsminister som möter pressen den 3 december. Hög- och medelinkomstländernas organisation OECD har precis släppt Pisa-undersökningen, där elever jämförs inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sverige har nu sämst resultatutveckling och de svenska eleverna ligger under snittet på alla områden.

– Den är allvarlig för det svenska skolväsendet och den är allvarlig för Sverige, säger Jan Björklund om rapporten.

Skolverkets kommentar är att man inte vet om resultaten sjunker på grund av skolvalet, men att skolvalet sannolikt bidragit till resultatskillnaderna mellan skolor och till ökad socioekonomisk skolsegregation.

Framför allt är det så kallade lågpresterande elever som tappar i Pisa. För att möta alla elevers behov har Lärarförbundet ett par månader tidigare krävt fler speciallärare och ökad lärartäthet. Enligt fackförbundet TCO:s stressbarometer är lärarna den mest pressade yrkesgruppen.

– Vi har en lärarkår som tvingas arbeta under helt orimliga förhållanden. Med sjunkande elevresultat kan inte detta få fortgå, säger Lärarförbundets Eva-Lis Sirén.

Skolan behöver lugn och ro – inga fler reformer, anser Lärarförbundet. Men ett annat fackförbund, Lärarnas riksförbund, har en helt annan lösning, som vi återkommer till.

Vem ska driva skolan?

– Att kommuner med ansvar för det lokala skolväsendet i praktiken har större inflytande över etableringen av pressbyråkiosker och restauranger, än etableringen av skolor är tyvärr en kritik vi ständigt får återkomma till, sa Stockholmspolitikern Måns Almqvist (V) i april förra året.

Sedan kommunaliseringen 1991 ansvarar kommunerna för skolan, men ett område ligger på den statliga myndigheten Skolinspektionens bord: etableringen av friskolor. Under året har debatten blossat upp om kommunerna borde få mer makt eller rent av vetorätt.

– Det är kommunerna som står för kostnaderna, som får ta konsekvenserna om en skola lägger ner mitt i en termin och som ansvarar för att alla får gå i en skola någonstans – då måste också kommunerna ha sista ordet, säger Rossana Dinamarca (V), skolpolitisk talesperson.

Men Claes Nyberg, vd för branchorganisationen Friskolornas riksförbund, tycker att kommunerna redan i dag har för stort inflytande och att Skolinspektionen är en mer neutral part.

– Att ge kommunerna ansvaret betyder att makten att bestämma vilken skola ett barn ska gå i flyttas från föräldrar och elever till lokala politiker, säger han.

Det är nu vi återkommer till Lärarnas riksförbunds lösning. De vill att staten ska ta tillbaka ansvaret för skolan från kommunerna. Det vill även V, SD och FP, med Björklund i spetsen. Förhoppningen är att de ökar jämlikheten över landet, medan kritiker pekar på att makten då flyttas längre bort från invånarna.

Debatten väntas skruvas upp den 15 januari. Då ska en statlig utredning om kommunaliseringens effekter vara klar.

Till skillnad från vid kommunaliseringens införande rör i dag frågan fler aktörer än stat och kommun: 1 339 skolor styrs av helt andra aktörer.

Det privata ägandet

Det är bara ”några stycken” friskolor som drivs av personalkooperativ, ideella föreningar och stiftelser, påstår utbildningsminister Jan Björklund i SVT:s Agenda i november i år. Det möter en kritikstorm och faktum är att påståendet inte stämmer. I verkligheten är 394 friskolehuvudmän stiftelser, ideella föreningar och ekonomiska föreningar. Det är inte så mycket färre än de 475 huvudmännen som är aktiebolag. Bland grundskolorna är majoriteten av huvudmännen, 54 procent, idéburna verksamheter. På gymnasienivå dominerar däremot aktiebolagen, tre av fyra huvudmän är aktiebolag.

Om man istället för antal huvudmän räknar antal elever, träder en lite annorlunda bild fram eftersom en huvudman kan äga flera skolor och skolor är olika stora. 6 av 10 friskoleelever på grundskolenivå går i en aktiebolagsskola, motsvarande på gymnasienivå är 8 av 10.

Av samtliga elever i Sverige, inräknat elever i offentligt drivna skolor, går 11 procent i en aktiebolagsägd skola.

År 2007 trädde ytterligare en kategori ägare in: riskkapitalbolagen. Tvärtemot skolväsendets idéer om långsiktighet går dessa bolag in som ägare under en begränsad tid, ofta mellan 4-7 år, för att sedan sälja bolaget. Nu går tre av tio friskoleelever i en skola som ägs av ett riskkapitalbolag.

Störst på den svenska skolmarknaden är Academedia AB, vars moderbolag i toppen är knutet till ett riskkapitalbolag som heter EQT, enligt friskoleutredningen.

32 660 elever studerar vid någon av koncernens bolag, däribland Framtidsgymnasiet, Pysslingen och Didaktus. Näst störst var JB Gymnasiet, tidigare John Bauergymnasiet, som gick i konkurs i våras och lämnade elever i ovisshet. Avgångsbetyg saknades för hela årskurser.

– I värsta fall har man officiellt sett inte gått gymnasiet, sa Linnéa Hådén på kommunarkivet i Sundsvall, till Dagens Arena.

Vinster i välfärden

Ska man kunna göra vinst på skolor? Ja, anser Friskolornas riksförbund.

– Det är inte fel att någon som bedriver en verksamhet av hög kvalitet också kan få avkastning. De som kan ekonomi förstår att den möjligheten måste finnas. Annars skulle vi ha mindre inslag av innovation i skolan och färre personer med en god idé kommer kunna starta, säger vd Claes Nyberg.

Men andra friskoleaktörer håller inte med. Idéburna Skolors riksförbund, Waldorfskolefederationen och Freinetföreningen vill istället avskaffa vinster.

– Riskkapitalbolag och många andra ägare av friskolor ser pengar som något man ska tjäna på skolverksamheten. Vi anser att pengar bara är ett medel för att göra verksamheten bättre för eleverna, säger Lars Brandström, från Idéburna Skolors riksförbund i ett uttalande.

Men Ibrahim Baylan (S), som har suttit med i friskolekommittén, kallar motstånd mot vinst för ”populism”.

– Pengar försvinner framför allt genom räntesnurror, koncernbidrag och försäljning. Det kommer man inte åt genom ett vinstförbud.

Friskolekommitténs undersökning av hur pengar försvinner ur 13 skolföretag visar också att det snarare är koncernbidrag än vinstutdelning som äter upp skolpengarna. År 2010 gjorde endast två av de 13 granskade bolagen vinstutdelningar, om totalt en miljon kronor. Det kan jämföras med att de 97,5 miljoner kronorna som gick till koncernbidrag. Men Rossana Dinamarca säger att Vänsterpartiet inte bara är emot vinstuttag, utan även koncernbidrag och andra former av värdeöverföring som gör att skolan läcker pengar till privata intressen. Idéburna skolors riksförbund påpekar att begreppet vinst ofta används felaktigt i debatten. Det finns ingen som är emot att verksamheter drivs med vinst, i betydelsen motsats till förlust, säger Patrik Waldenström, ordförande för Idéburna skolors riksförbund

– Det vi är emot är utdelning av vinst till ägarna. Det är väldigt viktigt att det är görs klart, eftersom bland annat Jan Björklund med flera älskar att just det frågan blandas bort. Vinsten ska istället användas till att förbättra skolan.

Kommitténs förslag

Två decennier efter den borgerliga regeringen Bildts ”valfrihetsrevolution” pratar den borgerliga kommittéordföranden Leijonborg om ”en förtroendekris” och kräver ”regleringar”. Sex partier har kommit överens om förslag på förändrade spelregler för friskolor:

  • Skolföretagen ska granskas hårdare. Ekonomisk lämplighet ska prövas och belastningsregister kontrolleras.
  • Offentlighetsprincipen och meddelarfrihet ska gälla.
  • Skolföretagen måste offentliggöra hur resurser används.
  • Utred om det ska ställas krav på aktiebolag att skriva in i bolagsordningen att det främsta syftet inte bara är vinst, utan helt eller delvis ”att bedriva utbildning av god kvalitet”.

Något kommunalt veto föreslår kommittén inte, däremot samråd mellan kommunen och skolföretagen.

Friskolekommitténs arbete har inte varit förutsättningslöst. Utgångspunkten var att ”friskolorna har kommit för att stanna” och regeringen skriver i direktivet att det är en ”förutsättning” för friskolereformens framgång att skolföretagen får ge vinstutdelning till ägarna.

Alla är inte nöjda. Friskolornas riksförbund anser att det är för mycket detaljreglering, medan Vänsterpartiet ser förslagen som allt för klena. Till exempel tar utredningen inte ställning mot att riskkapitalbolag äger skolor.

Skolan 2014

”Förlåt.” Det skriver tre miljöpartister den 4 november: ”Vi insåg inte hur vinstintresset skulle sabotera i skolsektorn. Skolan har till delar förvandlats till en marknad, öppen för aktörer med stort intresse att tjäna pengar.”

Tre månader efter sexpartiöverenskommelsen driver MP en ny linje: allt överskott ska återinvesteras. Även S har ett nytt förslag; kommunerna ska få mer inflytande över etablering av friskolor genom att både kommunen och Skolinspektionen beslutar.

Och FP driver frågan att förstatliga skolan och beslutade i november att de endast vill tillåta ”seriösa ägare med ett långsiktigt ägaransvar”, vilket i praktiken är ett nej till riskkapitalbolag. V vill i första hand att skolan blir helt offentlig och förstatligad, och i andra hand att kommunen får veto gällande friskolor.

Vad som blir kvar av friskolekommitténs överenskommelser efter valrörelsens utspel återstår att se. Klart verkar dock att Bildts valfrihetsrevolution i någon mån kommer att regleras. I vilken omfattning avgörs den 14 september.

Fakta: 

Så ägs friskolorna

Grundskola

Aktiebolag: 44
Stiftelse: 15
Ideell förening: 17
Ekonomisk förening: 21
Övriga: 3
Antal huvudmän totalt: 627

Gymnasiet

Aktiebolag: 75
Stiftelse: 15
Ideell förening: 6
Ekonomisk förening: 2
Övriga: 2
Antal huvudmän totalt: 263

12 procent av grundskolorna och 31 procent av gymnasieskolorna ägs från utlandet.

Källa: Friskolorna i samhället

Annons

Rekommenderade artiklar

Vilka är näthatarna?

Högerextremismen

I dag gick nyheten ut från Researchgruppen om vilka politiker som döljer sig bakom kommentarsfälten på våra mest kända rasistnätsajter. För Fria Tidningar har Researchgruppen tagit fram statistiken kring vilka grupper som dominerar och hur den större bilden ser ut, ålder, könsfördelning och geografisk spridning.

© 2016 Göteborgs Fria