• Partiet Libres presidentkandidat Xiomara Castro hälsa anhängare utanför en vallokal i Catacamas. Både vänsterliberala Castro och den konservative kandidaten Juan Orlando Hernandez utropade sig till segrare efter söndagens val.
Fria Tidningen

Omstritt val i Honduras

Med bara en fjärdedel av rösterna räknade hade både vänsterns och högerns kandidat redan utropat sig till vinnare i söndagens presidentval. Valet beskrevs som transparent och lugnt av EU-observatörer, men kantas också av anklagelser om fusk och trakasserier.

Enligt de första officiella prognoserna gick konservative Juan Orlando Hernandez mot en seger med drygt 36 procent av rösterna, mot vänsterliberala Xiomara Castros 28 procent.

Xiomaras parti Libertad y Refundación (Libre), kritiserar dock valmyndigheten TSE:s brist på självständighet. På partiets facebook-sida gick de under söndagskvällen ut med meddelandet att de ”inte erkänner de uppgifter TSE tillhandahållit eftersom de försöker lyfta fram en tendens som gynnar en viss kandidat”. Enligt Libre, som samlat in och sammanställt valresultatet från sina egna lokala representanter i takt med att rösterna räknats, tyder siffrorna istället på att Xiomara Castro kommer vinna presidentposten.

Med så mycket osäkerhet om valresultatet är det svårt att uttala sig om vad det kan betyda för Honduras framtid. Men oavsett vem som vinner lär valet gå till historien.

Valet är det första som bryter tvåpartimonopolet i Honduras, där regeringsmakten i över hundra år växlat mellan endast två partier – Partido Liberal och Partido Nacional. Även om andra partier existerat, så har de aldrig utgjort reella motståndare. Förutom Libre, har även det nyskapade Partido Anti-corrupción (PAC) varit en betydande konkurrent om rösterna, med drygt 15 procent enligt tidiga prognoser.

Valet är också historiskt i bemärkelsen att det aldrig varit så transparent som i år. Att det var fler deltagande partier liksom närvaron av runt 800 internationella och 15000 nationella observatörer minskade risken för valfusk.

Men även om valdagen gått relativt lugnt till har valet inte varit problemfritt. Den nationella människorättsorganisationen COFADEH rapporterar om oväntade och illegitima kontroller av valobservatörer, som inför valet blivit skrämda och hotade att inte delta. Under valdagen rapporterade organisationen CESPAD, Centro de Estudio para la Democracia, att deras costaricanska valobservatörer blivit hotade och inte släppts in för att göra sitt arbete i vissa vallokaler.

Aktivister och oppositionella menar också att själva valrörelsen präglats av våld mot politiska aktivister.

– De har mördat 22 ledare inom partiet Libre och de har hotat många av oss andra, inklusive mig, säger småbrukarledaren och parlamentsledamoten Rafael Alegría.

– De har slagit tillbaka med våld på fredliga manifestationer arrangerade av sociala rörelser. Allt för att folk ska bli rädda och inte våga rösta för förändring på valdagen. Men ärligt talat tror jag inte att det har någon effekt längre. Folk tappade rädslan den 28 juni 2009, säger han och syftar på statskuppen som avsatte den dåvarande presidenten Manuel Zelaya.

Kuppen mot Zelaya ledde bland annat till att Honduras tillfälligt uteslöts ur det regionala samarbetetsorganet OAS. Men statskuppen följdes också av något som kan liknas vid en politisk vår i landet, som till skillnad från sina centralamerikanska grannländer inte haft ett särkilt starkt civilsamhälle i modern tid.

Tiotusentals personer samlades på gatorna för att kräva att Manuel Zelaya återinstallerades som president. Kravet förverkligades aldrig, men motståndet födde organisationen Frente Nacional de Resistencia Popular (FNRP – Den Nationella Folkliga Motståndsrörelsen) som samlade folk från alla håll i det civila samhället; fackrörelser, bonderörelser, lärare och studenter såväl som liberaler och vänsterpolitiker.

I mars 2011 bildades så det politiska partiet Libre, lett av den avsatte Manuel Zelayas fru, Xiomara Castro – som vid en valseger skulle blir Honduras fösta kvinnliga president. Partiets största valfråga är att bilda en konstituterande församling som kan enas om en ny konstitution som möjliggör en demokratisk och institutionell förändring.

Många i Honduras, ett land i ekonomisk kris och i toppen på världens mordstatistik, vill ha förändring. Hur denna förändring ska se ut är det fortfarande ingen som vet. Men den nyväckta motståndsrörelsen visar att höga krav kommer att ställas på landets blivande president – vem det än blir.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu