Egyptens militär befäster sin makt | Göteborgs Fria
  • Anhängare till Egyptens störtade president Mohammed Morsi grips av kravallpolis under en protest mot militärkuppen, Kairo 6 oktober. Minst 2 000 medlemmar av Muslimska brödraskapets medlemmar har gripits, och ett par hundra av dess ledare väntas ställas inför rätta.
Fria Tidningen

Egyptens militär befäster sin makt

På måndag inleds rättegången mot Egyptens avsatta president Mohammed Morsi. I skuggan av de uppmärksammade rättsprocesserna mot Brödraskapets ledare befäster militären sin makt.

Rättegångarna mot Mohammed Morsi och flera andra högt uppsatta ledare för Muslimska brödraskapet markerar en ny fas i den nya regimens försök att krossa eller kraftigt försvaga den islamistiska rörelsen. Med anklagelser om anstiftan till mord och andra våldshandlingar vill åklagare slå fast att Brödraskapet är en terroristorganisation och indirekt rättfärdiga militärkuppen och den nya regimens våld mot rörelsens anhängare. Men även kritiker av Brödraskapet tvivlar på att dess ledare kommer att få rättvisa rättegångar.

Målet är att undergräva rörelsen politiskt, säger Amr Imam från människorättsorganisationen Hesham Mubarak Legal Center till nyhetsbyrån AP.

– De vill ha hämnd. Men inte bara Brödraskapets rättigheter, utan många andra egyptiers, kommer att förloras på grund av dessa godtyckliga processer.

I tisdags valde tre domare att frånsäga sig ett fall där 35 av Brödraskapets ledare anklagas för inblandning i våld mot demonstranter i juni i år, med hänvisning till ”samvetsskäl”. De anklagade kommer att förbli fängslade till dess rättegången kan återupptas med nya domare.

I skuggan av det återkommande våldet och de uppmärksammade rättsprocesserna mot Brödraskapets ledare tycks den inflytelserika militärapparaten befästa sin makt. Kuppledaren och Egyptens de facto härskare, general Sisi, uppmanas nu av en växande anhängarskara att ställa upp i det kommande presidentvalet. Samtidigt kräver militären att den nya konstitutionen ska ge militären fortsatt rätt att döma civila i militärdomstolar, samt att utse försvarsministern de närmaste två åren. Militären kräver också fortsatt skydd från civil insyn i sin ekonomi.

Lika kontroversiellt är ett nytt lagförslag som kraftigt begränsar rätten till demonstrationer. Enligt förslaget får säkerhetsstyrkorna nästan obegränsad rätt att bryta upp offentliga sammankomster med hänvisning till ”den allmänna säkerheten” och att använda gummimantlad ammunition, trots att det kan vara dödligt.

Alla demonstrationer måste också anmälas till inrikesministeriet minst en vecka i förväg, vilket skulle ha gjort de flesta av det senaste årens tusentals spontana demonstrationer och strejker olagliga. Den som bryter mot lagen kan dömas till upp till 5 år i fängelse.

”Dödsstöten för drömmen om förändring”, skriver Abd al-Ghani Said, egyptisk expert på internationell rätt, om den nya lagen för nyhetssajten Aswat Masriyya. 17 egyptiska människorättsorganisationer säger i sin tur i ett uttalande att det krävs helt andra metoder för att återupprätta säkerheten i Egypten.

”De demonstrationer och strejker som pågått på egyptiska torg i flera år har politiska, sociala och ekonomiska rötter. De kräver därför politiska, sociala och ekonomiska lösningar, inte säkerhetslösningar eller mer repressiv lagstiftning”, skriver de.

Fakta: 

Detta har hänt

30 juni: Miljontals egyptier demonstrerar mot landets förste valde president, Mohammed Morsi från det Muslimska brödraskapet, som av kritiker anklagades för ett auktoritärt och maktfullkomligt styre.

3 juli: Arméchefen och försvarministern Abdel Fattah al-Sisi avsätter Morsi i en kupp, och får stöd av civila politiska och religiösa ledare, inklusive några av Brödraskapets islamistiska allierade.

14 augusti: Hundratals människor dödas när soldater och kravallpolis stormar två protestläger i Kairo, som upprättats av Morsi-anhängare. Undantagstillstånd utlyses.

4 november: Mohammed Morsi planeras ställas inför rätta, åtalad för att ha beordrat dödligt våld mot demonstranter i samband med demonstrationer i slutet av 2012.

Rekommenderade artiklar

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

Fria.Nu

Belägrat Nato firar 60

Tiotusentals väntas protestera mot Natos ”krigspolitik” när alliansens medlemsländer samlas i Baden Baden och Strasbourg i helgen. Den massiva säkerhetsinsatsen kring mötet väcker kritik, med anklagelser om skrämseltaktik och inskränkningar av demonstrationsfriheten.

Fria.Nu

FN-ekonomer uppmanar till att ge fattiga länder större inflytande

Fattiga länder riskerar att drabbas extra hårt när den globala ekonomin störtdyker och miljontals arbetare förlorar sin försörjning världen över. Därför bör de också ges större inflytande över hur svaret på krisen ska se ut, menar en internationell panel av ekonomer utsedd av FN.

Fria.Nu

Politiska motiv bakom givarkonferens för Gaza

Endast en liten del av det bistånd som utlovades under veckans givarkonferens för Gaza kommer att gå till återuppbyggnad efter de israeliska bombningarna. Samtidigt varnar människorättsgrupper för att Israels blockad innebär att pengarna har liten chans att göra någon nytta.

Fria.Nu

Världsbanksprojekt vid Nilen förödande för småbönder

Ett bevattningsprojekt som hotar försörjningen för tusentals egyptiska småbönder har lett till förnyad kritik mot Världsbankens roll i Mellanöstern och Nordafrika. På senare år har bankens utlåning till regionen ökat kraftigt – och med varje lån följer krav på kontroversiella ekonomiska reformer.

Fria.Nu

© 2020 Göteborgs Fria